Under fasadrestaureringen av Stockholms slott, som påbörjades 2011 och beräknas fortsätta till 2050, gjordes en anmärkningsvärd upptäckt. I en av slottets skulpturer från 1730-talet hittades en tidskapsel med flaskpost från 1890-talet.
Flaskposten innehöll även en hälsning från en tidigare restaurering 30 år tidigare. Denna unika upptäckt ger en fascinerande inblick i slottets historia och de människor som har arbetat med dess bevarande genom åren.
Brevet från 1898 lyder:
“Stocholm den 5 …. 98. Efter Som Jag Har Worit och Sat up Ståtn (?) Vid Slottet Så utt lofvar Jag 50 öre vem Som Sänder mig den lappen Till mig min adres är A Jonsson Sinnerstad Födt Febr 1863 Mörlunda.”
Flaskpost på slottet
Foto: AIX Arkitekter
Tolkning Stockholm den 5… …98. Eftersom jag har varit och satt ypp statyn vid slottet så utlovar jag 50 öre till den som sänder mig denna lappen. Min adress är A Jonsson, Sinnerstad. Född Februari 1863 Mörlunda.
Detta budskap lämnades av en av de hantverkare som arbetade vid renoveringen 1898.
Vi har ett namn, en bostadsort och en födelseort. Så, vem var då denne A Jonsson, som runt 1898 bodde i Sinnerstad och som föddes 35 år tidigare, 1863 i Mörlunda?
Vid tiden då “A” föddes använde man sig i sverige av Patronymikon – dvs barnen fick “efternamn” utifrån sin fader, vi kan således med säkerhet anta att “A” har en fader som heter “Jon”, “Jonas”, “John”, “Johan” eller liknande.
Vi kan dels söka efter pojkar födda 1863 i Mörlunda socken med en fader med namn “Jon”, Jonas” eller liknande.
Vi skulle också kunna söka igenom husförhörslängder runt året 1898 och tidigare, för att se om vi hittar någon man “A Jonsson” född 1863 som ser ut att ha ett hantverksyrke och som möjligen flyttar till stockholm.
August Jonsson – 1863-12-01
Med början i Födelse- och Dopboken för Mörlunda 1850-1865 hittar vi en “August” född 1863-12-01. Han föds till föräldrarna, Husägare “Jonas Jonsson” och “Stina Cajsa Petersdotter” på Stora Sinnerstad No 3.
Hittills stämmer det, vår flaskpostskribent “A Jonsson” kan absolut vara “August”, vars far heter “Jonas” – det ger patronymikon “Jonsson” (eller visserligen ibland också “Jonasson”). Men, det stämmer.
Kan vi placera denna August Jonsson i Stockholm runt 1898? Vi följer honom, från boken ovan ser vi referens till “p. 28”, en referens till husförhörslängden för samma period.
Här hittar vi August, på sista raden för familjen. Vi kan även läsa att familjen får flera barn, varav ett tvillingpar “August och Jonas” som föds 1859-05-26. Tvillingen Jonas dör redan efter 5 timmar samma dag medan tvillingen August dör efter 10 timmar, morgonen efter födseln. Enligt dödboken dör tvillingarna av “svaghet”1.
Familjen får även en till son som dör i tidigt, Oscar Alfred 1862-04-24 – 1864-11-08. För Oscar Alfred finns ingen dödsorsak i dödboken.2
Den första kommentaren i Husförhörslängden gällande vår August hittar vi 1878 då han konfirmeras.3
Nästa gång vi hittar en kommentar handlar det om att han bevistat beväringsmöte 1884 & 1885. På samma sida kan vi också läsa att han fått ett “arb bet. d 5/4 86”. Alltså, ett arbetsbetyg 1886-04-05.4 På denna sida ser vi också att äldre systern “Kristina Sofia” (1855-08-03) flyttar till Amerika.
Det är inte förrän i husförhörslängden AI:33 (1887-1894) som vi hittar riktigt intressant information.
För det första hittar vi en kommentar om “arb. bet till Sthlm d 18/5-89” – dvs “arbetsbetyg till Stockholm 1889-05-18”. För det andra läser vi att August har haft en utomäktenskaplig förbindelse – han är nämligen dömd för “Lägersmål“.
För det andra: Dömd för lägersmål med pig. Maria Gustafsdotter fr Ekenäs und St Aby den 12/7 87 att betala uppfostringshjelp med 50kr årl. Abs 7/5-89.
Not: Texten “äkt lys d 15/11 89” handlar inte om vår August utan om hans syster “Kristina Sofia” som kommit tillbaka från USA med en dotter “Ellen Maria”, född i USA. Det lyses för giftermål mellan henne och en “Olaus Ohlsson” från Kastelbo i Kristdala socken.5
Så, kan vi belägga att August befinner sig i Stockholm 1898?
Som vi ser ovan får August ett arbetsbetyg till Stockholm, 1889-05-18. Följer vi honom vidare till nästa bok hittar vi även där ett arbetsbetyg, denna gång daterat 23/11-96.
Utifrån det kan vi dra slutsatsen att August arbetat i alla fall två omgångar i Stockholm, 1889 och 1896. Där emellan har han möjligen befunnit sig hemma på gården, Stora Sinnerstad No. 3.
Men, här ser vi också, på rad 4 kolumn 15-16 att han faktiskt flyttar till Stockholm 1897-12-21. Men, vi kan också se att han kommer tillbaka 1904-04-20, rad 5 kolumn 9-10.
Således säger Mörlunda husförhör och Församlingsböcker att August Jonsson mycket riktigt var i Stockholm vid tiden för renoveringen av Stockholms slott 1898-1902.
August i Stockholm
Tittar vi i Rotemansarkivet för Stockholm hittar vi honom på två platser. August dyker först upp i Rote 28, Eriksbergsroten, där hittar vi honom i DIa:93, sid 8a & 8b på rad 16. Viser att August kommer till Stockholm och roten, 1898. Vi ser också att han flyttar vidare samma år till rote Nr 18, Teknologroten.
Han står här dels som “timmerman” och dels som “snickeriarbetare”. Båda hantverkaryrken så det är fullt möjligt att han kan ha arbetat med renoveringen av statyerna på Stockholms slott!
De båda uppgifterna från Rotemännens arkiv ovan säger oss att August mycket riktigt befinner sig i Stockholm 1898. Dokumentationen pekar också på att han är kvar i Stockholm för hela renoveringen av slottet 1898-1902.
Det som inte syns i dokumentationen här är allt jag “inte” hittat. T.ex det föds inga andra pojkar i Mörlunda 1863 som heter något på “A” och som flyttar till Stockholm under aktuell tid. Detta är säkerställt genom att gå igenom födelseböcker, utflyttningsböcker, hurförhörslängder osv för Mörlunda under aktuellt tidsspann.
Med detta vågar jag påstå att det är August Jonsson, född 1863-12-01 på Stora Sinnerstad No. 3 i Mörlunda Socken, Kalmar Län, som skrev lappen, gömde den i statyn och – utlovade 50 öre till den som skickade honom lappen.
Lägersmål
En spännande sak som är kvar att utreda och gräva i är de lilla detalj att inte nog med att August hade en hemlighet att gömma i en staty på slottet – han blev också dömd för lägersmål, dvs han har (utan att vara gift med kvinnan) gjort en kvinna med barn. Hon har fött, detta oäkta barn, och han dömdes att betala en uppfostringshjälp med 50 riksdaler årligen. För detta absolverades han 1889-05-07.
